Äntligen har solen kommit tillbaka, iaf lite. Hoppas den håller i sig tills på fredag iaf, eftersom det är begravning då. Känns så himla ovärkligt att hon är borta, känns som att hon kommer tillbaka. Jag saknar henne så himla mycket och tänker på henne hela tiden, och det vet jag att det är fler som gör. Tycker väldigt synd om pappa som inte har någon av sina föräldrar kvar nu, det känns förjävligt så fort jag tänker på det. Sorgen kommer gå bättre och bättre med tiden men just nu känns det som den aldrig ens kommer försvinna lite.

Farmor hade skrivit en så himla fin dikt -92 som pappa och lena hittade, och den hade hon sagt förlänge sedan att hon ville ha på sin begravning.

Den dagen jag går för att ej vända åter
Jag vill att ni minns mig precis som jag var
Det blir bara värre mina kära om ni gråter
För ingen kan ändra det öde vi har
Den dagen ni står här och kanske mig saknar
Jag vill att ni lever och livslusten har
Mina älskade kära jag vill att ni lever de dagar, den tid ni har kvar

Jag tycker den är otroligt fin

Ha det bra och hoppas ni har en bättre tid än mig just nu!