Saknaden är enrom och det kommer den alltid vara. Börjar med att jag föst mister min underbara farfar förra året och nu farmor. I onsdags hittade pappa henne död och det kom som en chock. Hon var inte ens gammal, utan hon var hur pigg och bra som helst. Det är så sjukt jobbigt att mista någon som står än så himla nära, jag önska jag kunna gjort något bara för att hon ska komma tillbaka nu direkt. Känns inte som att man har lust med något denna sommar, jag som har längtat så och nu känns det bara jobbigt. Hon var verkligen den bästa jag visste och det kommer hon alltid vara, farfar med fast på ett annat sätt. Jag hoppas iaf att dom träffas nu och har det bra.

Saknaden kommer alltid vara enorm inom mig!